UU Innovation

Undersöker äldre som resurs

Pensionärer i föreningslivet är en tillgång i lokalsamhället. De hjälper till i vardagen, organiserar evenemang och driver utvecklingsfrågor. Det framgår av pilotstudien ”Kommunen och de äldre – ett ömsesidigt beroende?” som en grupp forskare genomfört i samarbete med Heby kommun.

Forskargruppen består av Susanne Stenbacka, Jan Amcoff och Ann Grubbström från Kulturgeografiska institutionen samt Cecilia Bygdell från Upplandsmuseet. Studien har finansierats inom ramen för programmet Verifiering för samverkan (VFS) som UU Innovation koordinerar. Genom ett dialogmöte, ett informationsmöte och djupintervjuer med fyra hushåll har forskarna undersökt äldres engagemang för andra äldre och för lokalsamhället i Heby. Parallellt har gruppen också tittat på om det finns demografiska data tillgängliga för att ta reda på hur befolkningen förändras och utvecklas.

Heby är på många sätt en typisk landsbygdskommun i Sverige, med en åldrande föreningsaktiv befolkning. En idé med studien är att titta på äldre som en resurs i ett sammanhang där de ofta beskrivs som ett problem.

– Vi vill bidra till att nyansera bilden av äldre, berättar Susanne Stenbacka som är ansvarig för studien.

Susanne Stenbacka är universitetslektor vid Kulturgeografiska institutionen och ansvarig för pilotstudien som genomförts i samarbete med Heby kommun.

Studien intresserar sig för en typ av vardagshjälp som ofta inte ingår i hemtjänstens utbud. Det kan handla om att promenera tillsammans med någon som känner sig ensam, hjälpa till att sätta upp gardiner, skjutsa till mataffären, skotta snö eller gå ut med hunden. Studien intresserar sig också för äldre som en resurs för barn och barnbarn, för grannar, inom politik och landsbygdsutveckling.

Cecilia Bygdell har tidigare studerat frivilligorganisationen Väntjänsten i Heby.

– Väntjänsten beskrivs ofta som att den täcker upp för det som den offentliga sektorn inte mäktar med. Men de som är engagerade där uppfattar själva att de täcker upp för avsaknad av hjälp från anhöriga.

Hur stort behov har då samhället av frivilligorganisationer när det gäller äldre och hur kommer det att se ut i framtiden? Början till ett svar kan finnas i de kvantitativa delar av studien som Jan Amcoff är ansvarig för. Barnaskarorna blir allt mindre och i takt med det krymper familjerna och släkterna. Samtidigt flyttar vi mycket mer idag än tidigare.

– Det finns bra data för att ta reda på var personer är bosatta och för att göra befolkningsprognoser. Men det är svårare att hitta bra statistik för hur släkter hänger ihop långt tillbaka. Det gäller också personer med utländsk bakgrund, berättar han.

Sammantaget förstärker pilotstudien de frågor gruppen vill undersöka vidare. I november väntas besked om de under tre år får anslag från Vetenskapsrådet. Då vill forskarna titta på vilka faktorer som stödjer och vilka som stoppar äldres engagemang i lokalsamhället. Vad betyder till exempel sådant som den fysiska miljön, bostädernas utformning, transportmöjligheter och avstånd till släkten?

– Att söka medel från VFS har fungerat som en igångsättare för oss. Vi blev tvingade att väldigt tydligt formulera vad vill göra i ett första skede. Kunskapen från pilotstudien ingår i forskningsansökan och gör den bättre, säger Susanne Stenbacka.

Björn Dahlström är verksamhetschef för det område som rör äldre i Heby kommun. Han tycker att samarbetet med universitet tillför nya perspektiv.

– Bland det mest intressanta är att fundera kring hur vi gör för att se äldre som en resurs. Vi vill också fånga in om vi verkligen erbjuder det som äldre vill ha, säger han.