UU Innovation

Samarbetsprojekt inom Verifiering för samverkan 2016

Värmekameror i undervisningen
I samverkan med företaget Flir har forskare vid avdelningen för fysikens didaktik tillsammans med lärare i termodynamik utvecklat och dokumenterat korta laborativa övningar som inspiration till hur handhållna värmekameror kan användas i undervisning, i skolan och på universitetets grundutbildning. Nu inleds nästa steg i samarbetet som handlar om att vidareutveckla laborativa moment i kurser i termodynamik, som också ska ligga till grund för praktiknära ämnesdidaktisk forskning. Man vill också bredda användningsområdet för värmekameror till kurser inom fysik, kemi och teknik, och gemensamt använda det nya forskningsbaserade undervisningsmaterialet i kommunikation med andra lärosäten, nationellt och internationellt, om hur värmekameror kan användas i utbildningen.

Kontaktperson: Jesper Haglund, postdoktor vid Institutionen för fysik och astronomi.

Förpackningsmaterial för smarta plåster
Genom att förse små plåsterlappar med elektronik och sensorer kan man mäta till exempel kroppstemperatur, blodtryck och blodsockernivå via huden, helt enkelt samla in information om hälsan. Genom att integrera trådlös kommunikation i plåstret kan informationen överföras till en smart telefon. För att göra verklighet av dessa smarta, biomedicinska plåster krävs en lättanvänd design, vilket förutsätter kompatibla förpackningsmaterial. Detta är utgångspunkten för samarbetet mellan forskare vid avdelningen för mikrosystemteknik och företaget Beneli. Målet är att ta fram en möjlig design av ett smart plåster, söka tillämpliga material och göra genomförbarhetstester av de material som utvecklas.  

Kontaktperson: Seung Hee Jeong, doktorand vid Institutionen för teknikvetenskaper.

Praktiskt människorättsarbete i juristutbildningen
Genom samarbetet mellan Juridiska fakulteten och Civil Rights Defenders kommer juriststudenter erbjudas en möjlighet att få fördjupade praktiska och teoretiska kunskaper om mänskliga rättigheter och praktiskt människorättsarbete. Hittills har möjligheterna till det varit begränsade, samtidigt som det hos många studenter finns ett stort intresse för mänskliga rättigheter och en önskan om att i framtiden arbeta praktiskt med människorättsfrågor ur ett juridiskt perspektiv. Bland ideella organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter finns ett stort behov av externt juridiskt stöd och på sikt också ett behov av att rekrytera jurister med både expertis och praktisk erfarenhet inom människorättsområdet. Målsättningen med samarbetet är att skapa ett arbetssätt inom utbildningen som på sikt även kan innefatta fler aktörer inom det civila samhället.

Kontaktperson: Anna Jonsson Cornell, universitetslektor vid Juridiska institutionen.

Ringbrynjehuvans gåta – pågående forskning i publik form
Att hitta former för hur historierelaterade forskningsresultat kan komma det omgivande samhället tillgodo, på ett vetenskapligt men ändå tilltalande sätt är utgångspunkten för samarbetsprojektet mellan Enköpings museum, forskare från Institutionen för arkeologi och antik historia och Geoarkeologiskt laboratorium i Uppsala. Syftet är att med hjälp av både humanistisk och naturvetenskaplig forskning återberätta delar av vårt kulturarv med utgångspunkt i en mycket välbevarad ringbrynjehuva, som sedan 1909 tillhör Enköpings museum. Den aktuella ringbrynjehuvan är ett historiskt museiföremål med stort allmänintresse. Genom att göra undersökningen av ringbrynjehuvan publik vill man testa ett nytt utställningskoncept av museiföremål, som gör allmänhet och skolelever delaktiga i det vetenskapliga arbetet och resultaten.

Kontaktperson: Annika Larsson, forskare vid Institutionen för arkeologi och antik historia.

Utvärdering av mobil teknik för effektivare patientkontakt
Studier har visat att patienter har lättare att följa rekommendationer till hälsobeteenden om de har kontakt och tillgång till sjukvårdspersonal för stöd och rådgivning. Sjukvården har dock ofta svårt att leva upp till patienters förväntningar och önskemål om kontakt. Kan de principer om följsamhet som visats i studier omsättas i praktiken, för riktiga patienter i en klinisk vardag? Och kan mobil kommunikationsteknologi vara en acceptabel metod för att underlätta patienters egenvård? Detta ska nu utvärderas i ett samarbete mellan forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och Institutionen för informationsteknologi i samarbete med Metabolmottagningen vid Akademiska sjukhuset. En gemensam förhoppning är att man efter projektet kan gå vidare och utvärdera den kliniska effekten av mobilt patientstöd på till exempel biomarkörer.   

Kontaktperson: Sven Alfonsson, forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

Främja samspel för barn med funktionsnedsättningar
Hur kan samspel mellan elever med och utan funktionsnedsättningar stimuleras? Så löd frågan som Årsta grundsärskola hade med sig till AIMday Funktionshinder, vilket också blev upptakten till samarbetet med forskare från Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier och Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Tillsammans ska man nu närmare undersöka vilka aktiviteter som främjar samspelet och vad i lärarnas agerande som gör det.  En del i projektet handlar om att kartlägga och analysera hinder och möjligheter i samspelet mellan dessa elever, vilket är ett område där det idag finns få svenska studier. Det långsiktiga målet är att utforma ett interventionsprogram som innefattar flera aktiviteter för att främja samspelet mellan elever från grundsärskola och grundskola och som sprids till flera skolor.  

Kontaktperson: Nina Klang, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

Det virtuella museet – digitala rekonstruktioner av historiska museihängningar
Mellan Konstvetenskapliga institutionen, Institutionen för speldesign på Campus Gotland och Kungliga Husgerådskammaren inleds nu ett samarbetsprojekt som syftar till att pröva nya digitala verktyg för att kunna visualisera historiska konstutställningar. Tack vare ett unikt bra källmaterial går flera tidiga konsthängningar från Stockholm slott att analysera och rekonstruera på ett sätt som kan ge nya och avgörande resultat för ett internationellt forskningsläge kring historiska utställningspraktiker. Forskningsmässigt relaterar projektet till de snabbt växande fälten display studies och digital humaniora. Med verktyg från spelvärlden blir det möjligt att komma historiska verk nära och få ny information. För Kungliga Husgerådskammaren innebär samarbetet en möjlighet att på nya sätt kunna förmedla kunskaper om samlingar, deras historia och användning.

Kontaktperson: Johan Eriksson, universitetslektor vid Konstvetenskapliga institutionen.

Fettsmord tribologi
Smörjfetter blir alltmer intressanta för nya och fler tribologiska tillämpningar, samtidigt som nya typer av fetter utvecklas. Tribologi är läran om friktion, nötning och smörjning av ytor i rörlig kontakt med varandra. För tribologisk forskning inom fettsmörjning är samarbete med en tillverkare av fett nödvändigt. Tillsammans med Axel Christiernsson International inleder nu forskargruppen inom tribologi vid avdelningen för tillämpad materialvetenskap en forskningsstudie om tribologisk provning och utvärdering av nya typer av fettsmorda kontakter. Det handlar både om nya typer av fetter och om särskilt intressanta material och ytor som normalt inte är fettsmorda eller där ökad kunskap behövs. Resultaten från studien blir centrala för att utveckla och formulera nya gemensamma forskningsfrågor.

Kontaktperson: Åsa Kassman, universitetslektor vid Institutionen för teknikvetenskaper.

Ytmodifiering av partiklar med sockertensider
Ytaktiva ämnen är en typ av hjälpämnen som ofta ingår i olika läkemedelsberedningar. Till exempel kan de påverka hur läkemedelspartiklar fördelar sig i lungorna vid inhalation av ett läkemedel. En ny typ av ytaktiva ämnen har utvecklats av företaget Enza Bio. Genom samarbete med forskare vid Institutionen för farmaci kan dessa användas för att förändra ytan på partiklar vid läkemedelsframställning, till gagn för såväl grundforskning som läkemedelsindustri.

Kontaktperson: Denny Mahlin, universitetslektor vid Institutionen för farmaci.

Utveckling av nya analysmetoder för ATP och pyrofosfat
Adenosintrifosfat (ATP) är en viktig komponent i cellens energihantering och är en av byggstenarna i DNA och RNA, som utgör kroppens gener. Även det kemiska ämnet pyrofosfat har en viktig roll i energiomsättning och i vissa sjukdomstillstånd som t.ex. PXE (Pseudoxanthoma elasticum). Att kunna mäta ATP och pyrofosfat på ett snabbt och tillförlitligt sätt är viktigt och svårt, bland annat då plasma och serum innehåller enzymer som bryter ner dessa kemiska ämnen. I samarbetet mellan forskare inom Institutionen för kemi vid BMC och BioThema kombineras forskargruppens expertis inom separationsteknik och enzymologi med företagets kompetens inom analysmetodik. Tillsammans vill man inleda arbetet med att utveckla analyser som kan ha stor betydelse för diagnos av olika sjukdomstillstånd.

Kontaktperson: Gunnar Johansson, professor vid Institutionen för kemi-BMC